Marknadsuppdatering: Norge anpassar sig till RED II: vad det betyder för GO-priserna

Den 13 juni 2025 gav Stortinget sitt samtycke till att införliva RED II i EES. Norge har legat tydligt efter tidsplanen, eftersom landet när RED III trädde i kraft 2023 (publicerad som direktiv (EU) 2023/2413) ännu inte hade genomfört ens RED II från 2018. Antagandet sker nu, med Norge-specifika EES-anpassningar.

Om du har följt den norska situationen på GO-marknaden vet du att detta är ett vägskäl för den nordiska GO-marknaden. Det har funnits långvariga farhågor om dubbelräkning.

I grunden handlar frågan om oförenlighet mellan marknadsbaserad och platsbaserad redovisning. Marknadsbaserad redovisning använder GO för att matcha elanvändning med förnybar produktion, medan platsbaserad redovisning speglar den faktiska nätmixen där elen förbrukas. Om båda metoderna används samtidigt uppstår en institutionaliserad risk för dubbelräkning.

Denna spänning har varit central i Norge. Stora GO-exporter har gjort att den platsbaserade klimatprofilen ser grön ut, medan den marknadsbaserade bilden visar något annat. De stora exporterna har också gjort marknaden mindre attraktiv för nya aktörer genom prispress nedåt (en rapport beställd av Google hävdade att Norge har exporterat upp till fyra gånger fler GO än fysisk el), vilket minskat incitamenten att sälja GO från tillkommande produktion.

Det är viktigt att förstå vad RED II faktiskt ändrar för disclosure och anspråk i Norge. Allt är inte löst, men det är ett stort steg i rätt riktning. Artikel 19 har antagits, men uppdateringen importerar inte EU:s fulla regime för leverantörsmix och disclosure som finns i elmarknadsdirektivet (IEMD). IEMD kan förstås som reglerna för när och hur en leverantör måste redovisa, och de är ännu inte fullt införlivade. Det betyder att kunder ännu inte får kontraktsspecifika uppdelningar av ursprung eller uppgraderat, harmoniserat fakturainnehåll. Om eller när IEMD införlivas kommer det att lägga till de produktnivå-disclosure-kraven, stärka kopplingen till GO i disclosure och införa ytterligare konsumenträttigheter.

Samtidigt förankras GO-systemet i EES-rätten. När el marknadsförs som förnybar måste ursprunget garanteras med annullerade GO enligt artikel 19 i RED II. NVE är tydlig: om en leverantör vill ge en kund ett individuellt påstående om att elen är förnybar måste den köpa och annullera GO, annars ska den hänvisa till NVEs residualmix. Utan IEMD-integration kommer Norge fortsatt att förlita sig på den officiella residualmixen för leveranser som inte spåras.

Sammantaget, givet att Norge länge har gynnats av GO-försäljning men varit tveksamt till full integration av bästa praxis för disclosure, markerar detta en vinst för GO-marknadens integritet i hela Europa. Förhoppningen är också att IEMD införlivas framöver.

GO-prisutsikter: positivt

Antagandet är i första hand en katalysator på efterfrågesidan. Fler leverantörer och företag kommer att behöva annullera GO för att styrka förnybarhetsanspråk, medan nordisk tillgång från vattenkraft och vind vanligtvis är god år efter år. Förhoppningen är att detta mildrar den jämna nordiska tillgång som har pressat GO-marknaderna, i takt med att nya annulleringar ökar runt de årliga disclosure-perioderna.

Norges anpassning till RED II förankrar GO-baserade påståenden i EES-rätten och bör tillföra stadig efterfrågan. Den efterfrågan väntas särskilt från detaljportföljer och strukturerad företagsanskaffning, till exempel PPA:er. Den lär nästan säkert materialiseras i gradvisa ökningar av annulleringar och därmed i ökad efterfrågan när RED II-kraven börjar gälla fullt ut för första gången. Exakta prisförändringar är osäkra, men den politiska signalen är tydligt stödjande för GO-värderingar över en flerårig horisont.